Att bjuda eller att bli bjuden

man kanske ska räkna med när man bakar och lagar mat åt sin partner med för det är ju lika viktigt^^

Okej jag tycker det här kanske är en rätt så stor fråga om man frågar mig. Kanske ni inte tycker vilka ni nu är där ute i världen. Men jag tycker i alla fall att det här är en stor fråga bara för att det är lite olika i olika länder/kulturer. Men jag tycker att kristendomen/Sverige har ett rätt så rättvist system. Jag kan nog inte säga något par som jag vet där bara killen betalar. Så ska det ju kanske inte vara ( även fast älsklingen betalar mest, men jag försöker att bjuda så mycket jag kan på min lilla ekonomi jag har) Men jag kan bjuda på mat och sådant när man är ute och äter. Och jag tycker att det ska vara så. Det ska inte bara vara älsklingen som betalar. Då känns det ju som att man är tillsammans med honom för att han har jobb och körkort osv. Ja tror att ni fattar principen som jag vill ha fram. Men man kanske ska säga tydligt att jag inte är tillsammans med älsklingen för att han har jobb osv. Jag är ju faktiskt tillsammans med älsklingen för att jag älskar honom. Och jag hoppas att han vet det. Men kan ni inte hålla med om det själv att det är lite snålt av en tjej att aldrig bjuda sin pojkvän. Jag tycker att det ska vara rättvist i ett förhållande om precis allt. Eller håller ni inte med. Man jag kan ju säga själv att jag tycker hellre om att bli bjuden än att bjuda bara för att det är en sådan mysig känsla. Men jag bjuder gärna min älsklingen på massor av saker med^^
Oj vilket flummigt inlägg men jag skulle skriva att man ska bli bjuden och man ska bjuda tillbaka. Då lever man i ett rättvist förhållande!!!