Räknas jag som knarkare

Det är verkligen inget kul när man ser det såhär!!!

Känner mig ibland som en liten knarkare. Inte för att jag äter Panodil eller Ipren så ofta( kanske har hänt en gång på ett år) Utan mer för att jag stoppar i mig ett piller om dagen. Menar hade inte ni också känt er som knarkare då. Att äta p-piller är inte lätt alltså. Man mår dåligt ibland, mår bra ibland, socker suget kommer och går och mat lusten får man hoppas att den återstår. Tycker att det ska finnas något som killar med kan äta. För just nu så känns det som att det är på allt mig hänger. Om jag blir gravid så är det nästan skyll dig själv, det var du som inte skötte p-pillerna. Inte för att det kommer att hända eftersom jag är så ordentlig med dem. Men ändå. Ni kanske fattar vad jag menar. För just nu så känns det som att man själv har hela ansvaret ifall det skulle bli en bebis i magen. Tycker att det ska vara både mannens och kvinnans ansvar. Inte för att inte älsklingen tar ansvar eftersom han på miner mig nästan varje dag om att man ska ta p-pillret. Men ni fattar ändå vad jag menar. Det är inte mannen som sitter fast i skiten om kvinnan blir med barn. Eller jo om han är en bra man/pojkvän. Men det finns ju de som bara sticker( inte okej) Som tur var så vet jag att älsklingen inte kommer att sticka vad som än händer. Men det var ju inte det här jag skulle skriva om. Men ni kanske fattar vart jag vill komma med det hela. Att killar med skulle behöva äta massor av piller för att känna lite ansvar med^^

Gotland i sommar

Vill verkligen ditt nu direkt och inte vänta till sommaren!!

Okej som jag säkert redan har skrivit här typ elva tusen gånger så ska älsklingen och jag till Gotland i sommar. Ska bli hur mysigt som helst. Vi har bokat stuga och allt sådant där. Men härom dagen så pratade älsklingen och jag om att fråga mamma och pappa( och lille bror) om de också skulle vilja följa med ner till Gotland. Känns som att älsklingen vill att min familj ska träffa hans släkt lite granna. Blev verkligen jätte glad måste jag säga. Menar även fast vi delar stuga så kommer vi ju ändå inte vara bundna på dem. Menar vi har ju två bilar och älsklingen och jag gör precis som vi vill. Hoppas att de vill följa med.

Dock så tror jag inte att mina drömmar som jag drömmer varje natt kommer att gå i uppfyllelse men det är ju en helt annan sak. Hoppas att det händer någon annan gång i livet. Jag drömmer hela tiden om att älsklingen och jag har varit ute och åkt hela dagen och bara haft det underbart mysigt. Och när vi kommer hem till stugan så är inte klockan allt för mycket utan vi tar en filt och går ner till stranden och sätter oss och bara kollar på vattnet äter lite godis och bara ser allmänt kära ut. Och helt plötsligt när jag minst anar det så friar älsklingen till mig. Och jag bara slänger mig över honom och säger ja ja ja. Men antar att den drömmen får leva vidare ett tag till. Den dagen älsklingen friar till mig kommer ju någon dag i alla fall. Bara att det är så underbart att drömma om^^ men ni känner ju mig. Dagdrömmaren själv.

Vet att det kommer att bli as kul på Gotland. Hoppas att mamma, pappa och lille brorsan vill följa med:)

Vilken årstid är bäst?

Nu när det är halv snöstorm ute jämnt. Tycker inte alls att det är kul så jag tänkte att jag skulle passa på att skriva lite om alla årstider så slipper man sitta här inne i snövädret och deppa. Mycket bättre att få något att längta till måste jag säga. Annars finner jag det inte så mycket med att leva. Eller vad säger ni? Hatar att inte ha något att längta till^^


Vinter: Jag tycker att vintern kan ha sin charm med. Men inte som den har sett ut det här året. Snö, Is smälta, Snö is, smälta. Det är inte alls roligt och jag har lugnt tröttnat på det. Annars brukar jag tycka att snö är rätt så mysigt. Åka lite pulka och dricka varmchoklad ute. Men det har inte blivit så mycket av just det eftersom snön har kommit nu. Och den lär ju inte försvinna fören på min födelsedag eller något sådant. Så just nu dissar jag vintern bara för att det är så halt hela tiden. Men den är rätt så bra ändå. För det är alltid sådant filmväder ute och man behöver inte ha dåligt samvete om man inte går upp ur sängen på hela helgen. När man är ute och kör bil så har älsklingen en tendens till att sladda väldigt mycket, men det är rätt så kul nu när man inte tycker att det är läskigt. Och sen får man ju inte glömma att det är julafton och nyår på vintern. Lugnt de bästa högtiderna.

Vår: Jag näst intill hatar våren måste jag säga. Den är blött och kladdig. Och så är det as varmt ena dagen för att sedan bli as kallt till nästa dag. Man vet inte vad man ska ha på sig bara för att när man går hemifrån så är det kallt och när man går hem så håller man på att svettas ihjäl i sin lilla tröja. Men det som jag tycker om minst med våren är att all snö smälter bort och då blir det så blött överallt. Tycker verkligen inte om det. Menar det förstör ju mina skor. Om jag ska säga något bra med våren så är det att det snart är sommar och att jag fyller år i slutet av den^^

Sommar: Bästa årstiden någonsin. Ledig från skolan och kan göra precis vad man vill. Utan att någon säger att man måste göra något. Känns faktiskt riktigt bra måste jag säga. Känner att det är då man hittar på mest skoj. Eller så är det för mig i alla fall. Kan vara för att det är då älsklingen är ledig under en liten period och jag kan sova hos honom varje dag även fast han jobbar osv. Och så längtar jag så sjukt mycket till Gotland. Det är så himla mysigt där:) Sen är det så grönt och fint ute+ att det är alltid lite varmare. Det måste jag säga är ett riktigt plus. Så sommaren är helt klart bäst.

Höst: Tycker att den är ganska tråkig eftersom att det börjar att bli mörkare igen. Man börjar att slappa ihop totalt. Man är trött dygnet runt och orkar inte riktigt att göra någonting. Typ det ända positiva med hösten är att löven får så vackra färger och att det är film-väder hela tiden. Annars kan jag faktiskt inte finna någon bra anledning med att ha höst. Det är kallt, regn, blåst och allmänt grått.

Ja nu vet ni ju i alla fall vad jag tycker om det olika årstiderna. Känns som att de flesta tycker lika dant. Även fast man fyller år på hösten så tycker om oftast om sommaren mycket bättre osv.

Är det konstigt att jag älskar att vara i hennes närvaro

Jag låter filmerna vissa varför det kommer att bli så svårt att släppa Tingen ifrån mig( Den svart vita). Hon lyser verkligen Andrea rakt igenom, hon är precis som mig. Men jag låter filmen säga mina ord. Så får ni döma själv. Dock så filmar jag lite hakigt och så pratar både mamma och jag i bakgrunden men det får ni leva med^^

Du förvånar mig för varje dag som går

Jag hoppas att du verkligen förstår hur mkt du betyder för mig!!!!

Jag borde egentligen ha gått och lagt mig vid det här laget, eftersom tårarna bara sprutar ut för att jag är så sjukt trött och saknar älsklingen. Det är verkligen svårt att förklara hur man kan sakna en person så mycket. Fattar inte hur de som inte träffar sin pojkvän eller partner på en vecka överlever. Jag känner mig helt tom varenda gång jag inte får pussa godnatt/ godmorgon åt min underbara älskling. Eller när det inte är han man äter med osv. Men det är ju en annan sak. Jag skulle ju inte skriva om det såhär när jag ska gå och lägga mig. Jag skulle bara skriva lite kort till min underbara älskling.

Jag förstår verkligen inte hur en människa kan vara så himla underbar. Du står ut med precis allt. Du förvånar mig varje dag hur mycket du faktiskt älskar mig. Du gör precis allt för mig och ser till så att jag mår bra. Jag tror inte att du har förstått hur mycket du betyder för mig. Du är mitt allt, mitt livsljus. Det är du som får mig att vilja leva att ens våga tänka på morgon dagen. För jag vet att vad som än händer så kommer du alltid att stöta mig. Vad jag än gör och hur det än går så kommer du alltid finnas hos mig. Hur mycket jag kommer att misslyckas med så kommer alltid han att vara där och säga att jag är bäst i hela världen. Och ibland undrar jag varför han gör det. Han är värd en så mycket bättre tjej. En som kan hålla koll på sina egna känslor som inte börjar att gråta för minsta lilla och inte alltid har sådant cp ryck. Men jag försöker att bättra mig. Men om jag ska vara ärlig så är det så sjukt svårt, jag menar det är ändå  jag. Men jag skulle kunna ändra precis allt för min underbara älskling. Bara att det är han och jag för hela mitt liv.
Jag vet redan nu att jag aldrig kommer att göra slut med min älskling för jag älskar honom så sjukt mycket. Och om dagen kommer då älsklingen gör slut med mig så kommer jag fortfarande att älska honom och jag kommer aldrig att kunna älska någon annan. Mitt hjärta kommer alltid att tillhöra älsklingen och jag hoppas att han förstår det!!!! För jag älskar honom så stört mycket även fast jag kanske inte har varit så bra på att visa det idag när jag mest har varit tjurig osv. Men jag ska verkligen försöka att förbättra mig. Så nu ska jag lägga all min tid( som inte går åt till skolan) på min underbara älskling och verkligen vissa att det är honom som jag älskar. För det är det verkligen.
Och jag förstår honom lite att han tycker att jag är lite tråkig när jag bara är tjurig och vill plugga osv. Men lite av den tjurigheten skapar han faktiskt själv genom att reta mig när jag redan är lite små purken. Men jag antar att det är kul och jag vet att han bara gör det med kärlek och då är det nästan mysigt även fast man kan bli lite små purken ibland. Men jag hoppas att älsklingen förstår att jag innerst inne alltid lyser som en sol bara för att jag är tillsammans med honom. Bara att ibland så har man bara en lite mindre bra dag och att det lyser igenom mer då. Men nu ska jag  verkligen försöka att visa hur himla glad jag är över att ha älsklingen som pojkvän. Du är verkligen bäst bara så att du vet det.

DU OCH JAG FÖR ALLTID!!!!

Att längta till något

ungefär såhär skulle jag vilja att vårt sovrum ska se ut,
men lite inslag av någon färg med. Undrar om älsklingen tycker att det är snyggt såhär?

Jag tror att det är väldigt bra att längta efter något. Men jag vet av erfarenhet att det är riktigt farligt att längta efter något för länge. För då ligger man och tänker på hur man vill ha det och när det inte blir som man vill så blir man besviken istället för att njuta av det som händer just då. Och jag kan erkänna att jag har gjort det länge. Men jag har liksom insett att man ska ta saker som det kommer även fast det är svårt. Jag menar jag har jätte svårt för det och jag hoppas verkligen att älsklingen förstår att jag tycker det är svårt att inte drömma iväg. För innan jag träffade älsklingen så levde jag typ på att drömma. Kändes som att jag inte hade något då. Men nu har jag verkligen allt jag någonsin drömt om. Jag har min underbara älskling som alltid tar hand om mig, och bäst av allt är att jag vet att han älskar mig för den jag är. Även fast jag har PMS någon gång i månaden. Men en sak som jag måste lära mig är att inte drömma om saker som vi ska göra. För när det inte blir som man tänkt sig så blir man som sagt bara fel. Men det är svårt. Men jag antar att man inte ska längta på något för länge för det är då som man får massor av inbillningar om hur det ska vara. Så nu blir det att ta det som det kommer. Eller jag ska försöka. Men jag tror att älsklingen förstår mig. Nu när vi ska åka till Gotland i sommar så längtar jag massor till det. Och då får man liksom en tanke om hur det ska vara. Jag får gärna ha det men jag vill inte bli besviken om det inte blir exakt som jag hat tänkt och drömt. En tränings sak antar jag. Hoppas att jag får hjälp av älsklingen att träna på det här.

Och en sak som jag verkligen längtar efter sjukt mycket är att flytta hemifrån med älsklingen. Och det gör mig hur sjukt nervös som helst. Och jag tror att älsklingen redan har märkt det. För härom kvällen så hade jag världens damp över att jag inte kunde köpa ett par skor som jag egentligen kan köpa. Och jag vet att det kommer att bli tufft för mig att samla ihop pengar till att flytta hemifrån men jag gör så gott jag kan och jag kan faktiskt inte göra mer. Och älsklingen fick mig att inse att jag kanske inte ska lägga så mycket fokus på att vi ska flytta om 1½ år utan spara så mycket som jag kan och unna mig saker som jag vill ha. Jag tror att jag kommer att må bättre då och älsklingen kanske slipper att ha en nervös flickvän som gråter hela tiden. Men jag har 14.000 på ett sparkonto som jag har sparat sedan jag var liten. Och kan ta runt 8.ooo där ifrån. Så om jag bara får ihop 7.000 till så är jag nöjd. Då har jag fått ihop 15.ooo och jag tror att det är det mesta jag kan få ihop. Så nu är det bara att spara som en idiot. Och jag hoppas verkligen att älsklingen förstår att jag inte kan få ihop mer pengar på 1½ år. Så rent hypotetiskt så måste älsklingen spara 35.ooo kr och jag hoppas att han klarar det. Ska verkligen kämpa för att få ihop 7.000 kr till så har jag så mycket pengar som jag kan få ihop. Och det är nog det som gör mig nervös över att flytta hemifrån. Eftersom älsklingen måste spara 20.ooo mer än mig och sedan så kommer han att betala hyra och allt. Snacka om att jag känner mig som en snyltare. Men jag hoppas verkligen att han vill ha med mig. Och om det skulle vara så att han inte vill att jag flyttar in så hoppas jag att han säger det. Men nu ska jag längta massor tills ikväll när jag får träffa min underbara älskling. Så länge jag sparar lite så kan jag ju inte göra mer. Så jag behöver inte oroa mig mer nu. Även fast det känns hemskt att snylta. Älskling säg till om jag snyltar på dig!!!!!!!!

Livet är inte lätt när man lever i en tonårings för viring!

Haft några dåliga dagar!!!

Det här är verkligen såhär det ser ut hemma hos älsklingen och mig. Han ligger såhär varje kväll som jag har somnat
Du är alldeles för underbar mot mig älsklingen
Älskar dig så sjukt mycket och jag hoppas att du vet det

Anledningen till att jag inte har bloggat så ordentligt på några dag är helt enkelt att jag har haft ett par helt deppiga dagar när det inte har känts som att det är värt att leva. Men som tur har jag haft min underbara älskling som har gjort livet mycket lättare. Och idag så gjorde han något som jag verkligen behövde i mitt liv. Han överraskade mig( och även fast ni kanske inte tycker det är så mycket så är det det för mig). Han hade köpt browni från Shell som jag alltid velat smaka. Var så himla mysigt att bara vara han och jag ikväll. Ta det lite lugnt och bara njuta av att var med honom. Det underbaraste är att bara ligga och lukta på älsklingen och bara känner hur underbart han luktar. Det luktar liksom precis som det ska lukta( helt enkelt lycka). Ni undrar säkert varför jag har tyckt att jag livet inte har varit på topp de senaste dagarna och jag ska faktiskt försöka få er att förstå varför.

Minus sidan:

• Alldeles för mycket i skolan som gör mig deprimerad av att bara tänka på det. Man vill göra så bra som möjligt. Få så bra betyg i allt som möjligt. Ja jag tror att ni fattar.
• Ska ha mensen nu inom de närmsta dagarna och vilken tjej gillar det. Massor av krångel med att springa på toa stup i kvarten för att det känns som att det ska läcka osv. 
• Kan inte sova ordentligt utan min nalle björn( älsklingen) 
• Tingeling ska säljas( hästen som jag rider åt en tjej) 
•  Knappt G på engelska texten

Positiva sidan:

• Jag har min underbara älskling som gör allt för mig
• Fick ett VG på nationella Matte
• Ett par nya skor på väg hem

Ni kanske förstår att jag inte har det så jävla lätt just nu i skrivande stund. Men måste verkligen säga hur mycket älsklingen betyder för mig. Han fick mig så himla glad, sitter typ och gråter bara för att jag vet att han är så himla underbar. Fy fan vad jag har en underbar älskling. Älskar dig min puss gurka!!!

sov rum

tv rum

Hur kan du vara så underbar älskling?

med dig är allt möjligt, vi kommer att gå över berg, simma över hav bara vi är tillsammans

Jag förstår inte hur man kan vara en så underbar person. Du gör allt för mig och får mig att må bra. Det är du som får mig att andas. Det är din röst som får mitt hjärta att slå. Det är din beroring som får mitt blod att cirkulera. Om du bara kunde förstå hur underbar du är. Vilken perfekt kropp du har. Det alldeles perfekta ansiktet, med en mun som jag alltid vill kyssa , underbara blå ögon och jag bara älskar din näsa. Den är inget fel på( du får inte operera bort den, den är en del av dig som jag alltid kommer att älska)Din underbara mage som man kan ligga och dregla över, du är alldeles perfekt lång. Älskar ditt halvlånga blonda hår. Du är perfekt!!!!!Jag fattar inte att det var jag som fick dig. Du är alltid så underbar och snäll. Med dig känner jag mig trygg. För jag vet att vad som än händer så kommer du att stå vid min sida och skydda mig från allt ont. Jag vet att du inte överger mig när jag behöver dig som mest. Om du bara kunde förstå hur mycket du betyder för mig. Hur mycket det betyder för mig att du älskar mig. Jag har aldrig haft så starka känslor till någon. Inte ens till Jackie. Jag kan bara inte förstå vart dom kännslorna kommer ifrån jag trodde att när man älskade någon så sa man ungefär bara att man älskade varandra. Men jag kan ju säga att jag har defenitift haft fel. Kärlekens känslor är något mycket mer. Det känns som om du är en del av min kropp och varje gång du inte finns nära så är det som att jag kan stå. Jag får ingen luft och mitt hjärta har stanat. Jag fattar inte hur man kan ha så starka känslor till någon. Hur man kan älska någon så mycket som jag älskar dig. Du kommer alltid att finnas i mitt hjärta vad som än händer. Och om det någon gång kommer att ta slut så vet du att jag föralltid kommer att leva som singel, det är bara dig jag vill ha. Det är bara du som någonsin kommer att få röra min kropp. Jag är bara din. Och jag menar verkligen NU OCH FÖRALLTID. För vad som än händer så kommer vi att lösa det. Min kärlek till dig blir bara starkare och starkare för varje dag. Det blir bara svårare och svårare att säga hejdå. Att stå vid ytterdörren och försöka att inte gråta när du ska gå är det värsta jag vet. Att inte kunna krypa ner hos en varm kropp, utan få ligga själv bland alla kuddar. Jag hatar att vara själv. Jag vill bara att du ska vara nära mig jämnt. Man tror att det ska vara skönt att var själv ibland men jag kan säga att saknaden blir så stor och man saknar dig direkt när du går utanför dörren. Varför ska jag vara själv när jag kan vara mig själv med dig. Jag kan göra precis vad jag vill när jag är med dig. Jag vet att du respekterar mig för den jag är. Att du alldrig kommer att lämna mig för att jag sitter och pluggar eller pysslar( Jag hoppas att du säger till om det blir förmycket). Det är helt underbart att göra saker man tycker om med dig. Det är helt underbart att stå i köket och laga mat, när man vet att du ska komma och äta. Att stå och diska tillsammans och skratta med varandra. Du får den tråkigaste saken att bli rolig. Du får mig att alltid vara lycklig. Att alltid lee. Kommer jag till dig med en tår i ögot så ser du snabbt till att den inte är kvar. Jag vet inte vad jag ska säga för att du ska förstå att du är underbar. Du är den ända som vet såhär mycket om mig, den ända jag litar på. Med dig kan jag prata om precis vad som helst. Du får mig att känna mig värdelful, som jag aldrig har gjort förut. Du får mig att känna att jag duger till att jag klarar saker och ting. Att jag inte är värdelös. Jag kommer aldrig att kunna förkalara min känslor till dig.Längtar så sjukt mycket till att vi ska flytta hemifrån. Jag drömmer typ hela tiden om det. Att vi har fått lägenheten, bytt tapeter. Och dagen efter när alla tapeter är bytta så åker vi in till stan och köper hur mycket finna möbler som helst. Vi kommer hem sent på kvällen och vi beställer en pizza och sitter och skruvar möbler långt in på morgonen. Och när vi äntligen är klara med allt så kryper vi ner i sängen och sover bort hela dagen. Du fattar inte vad jag längtar. Dock är jag väldigt nervös över det med. Att börja ta så mycket ansvar själv. Jag vet att jag tar samma ansvar nu med men mamma och pappa finns ändå i ryggen och kan ändra till om det blir något fel. Men nu måste jag klara mig själv, eller det stämmer ju inte för jag har ju dig och jag vet att vi löser allt tillsammans. Det är bara det att jag är nervös över penga frågan hela tiden. Du har så mycket och jag har så lite. Men jag ska försöka att göra mitt bästa. Mer kan man ju inte göra. Jag ska spara som en galning men jag ska även försöka att unna mig något ibland. Man måste ju få leva nu med(  tack för att du fick mig att inse det igår kväll, även fast det måste ha varit svårt. Men du kanske kan se något positivt i det hela jag ska beställa mina skor^^) Jag vill bara att du ska veta att mina känslor finns där och att dom föralltid kommer att tillhöra dig!!!!!Jag ÄLSKAR dig!!!!

Jag fattar inte hur mycket som bara kommer upp i huvudet när man sitter och tänker själv i sitt rum. Och är det inte konstigt att det ända jag kan komma och tänka på är älsklingen. Jag kan sätta mig i sängen och bara kolla på kudden och minas tillbaks till den 29 maj när jag fick min första puss av Marcus. Hur vi sakta närmade hos varandras läppar. Hur nervös jag var, hur nära jag var på att svimma. Hur mysigt det var att bara ligga under Marcus armar. Det var första gången i mitt liv jag kände trygghet. Jag kommer ihåg hur rummet var mublerar( precis som det är nu) Kommer ihåg vilka lakan jag hade. På något sätt så sitter minnena kvar överallt. Det hörnet kommer alltid att vara speciellt.
Det är inte många som vet det är men jag har alltid velat vänta med att förlora oskulden tills jag har gift mig. Jag vet inte varför, inte för att jag är kristen eller något. Jag har bara varit osäker på mig själv och tyckt att jag sätt för jävlig ut, vart för stor och sådant. Men när jag träffade Marcus så kändes allt så rätt. Och jag kan säga att jag är väldigt glad över att det var han som tog min oskuld. Det är bara han som kommer att få röra min kropp. Jag är hans för evigt. Och jag hoppas att han är min för alltid. Åhhh jag kan inte ens förklara hur mycket jag älskar honom. Kan inte ens försöka att göra det. Det är helt meningslöst!!!!!!
Men kom ihåg älskling, jag älskar dig så sjukt mycket!!!!!

Nära eller långdistands förhållande

skulle inte klara en dag om jag inte fick träffa älsklingen regelbundet^^

Har funderat på hur det är att ha ett långdistans förhållande. Jag skulle tycka att det var helt hemskt. Man vill ju mysa ner sig i älsklingens famn massor av gånger om dagen. Undrar hur alla som har ett långdistans klarar av den stora saknaden. Jag håller ju typ på att gå sönder när jag saknar älsklingen. Och det kan handla om att han åkte för tio minuter sedan eller att man saknar att vakna med honom på morgonen. Men jag menar jag saknar honom hela tiden när jag inte är med honom. Och det måste vara riktigt tufft med ett långdistans förhållande. Men det finns ju vissa fördelar med det med antar jag. Jag tänkte försöka lista några för och nackdelar med  de olika "förhållande" sätten

Långdistans förhållande

Positivt

• Man saknar varandra så otroligt mycket så att varje gång man träffas så tar man verkligen tillvara på tiden med sin partner
• Man bli inte sönder tjatad  av den andra utan har väldigt mycket egen tid och man kan göra vad man vill och behöver inte känna sig så bunden. Man har inte någon att anpassa sig lika mycket efter utan man gör som man själv känner för
• Mer tid för kompisar

Negativt 

• Man måste känna saknaden i magen mer än halva året
• Man är ensam och kan inte krypa upp i en gosig famn
• Kan vara svårt att vara trogen( inte vet jag men jag skulle kunna tänka mig att det finns de som tycker att de är svårt) 
• ens känslor kanske svalnar hos varandra då man inte ses så ofta

Att vara i ett "nära" förhållande

Positivt

• Man är aldrig själv
• har alltid någon som kan trösta en
• man har den värmen som alla människor behöver
• man har lite lagom saknad( så att den är lite lagom jobbig utan att man ska behöva lida i flera veckor) 
• Man har alltid någon som bryr sig om en 

 Negativt

•     Jag kan tänka mig att man kan bli lite sönder tjatad utav varandra( har inte det problemet och jag hoppas inte att älsklingen har det heller) 
• Man tar inte tillvara på sin tid med sin partner
• Mindre tid med kompisar
• Lite mindre ensam tid

Okej det här är väl de positiva och negativa sakerna jag kan komma på såhär i skrivande stund. Men jag har lugnt konstaterat att jag har det perfekt som jag har det nu med älsklingen. Nära för mig är bäst. Inte för att jag skulle tänka tanken på att vara otrogen utan mer att jag hatar att sakna älsklingen. Jag menar jag saknar honom efter 20 minuter när han har åkt hem för att fixa inför jobbet nästa dag. Så tror inte att jag skulle klara av att sakna honom så mycket. Tycker det är bättre att ha honom så nära som möjligt så att man kan krama och pussa på honom varje dag. Men en negativ sak som jag kan tycka att jag gör, är att jag inte tar till vara på den tid jag har med älsklingen. Jag är trött och tråkig nästan varje helg, jag menar när man inte visste om man hade honom på kroken eller inte kunde jag sitta uppe halva nätterna för att han skulle komma och så var vi vakna till fyra. Skojar inte, skulle aldrig orka det idag kan man ju säga. Men jag antar att det var för att man hade längtat så sjukt mycket hela veckan så då pressade man ut varenda liten energi droppe. Det kan jag ju inte påstå att man gör nu. Nu somnar man när man är trött.
Så vem säger att det kanske inte är bra att vara ifrån varandra en kort period( nu pratar jag max en vecka typ) Men man kanske kommer underfund med att han betyder så mycket mer än vad man ser just då. När man stressar runt i sin vardag. Jag kan lova att om älsklingen och jag skulle göra så så vet jag inte riktigt vart jag skulle ta vägen. Jag menar han är ju mitt liv. Och jag har redan insett hur mycket han förgyller mitt liv. Och jag vill inte att han är borta mer än en vecka igen. Det räckte när han var och hälsade på sin moster i London. Den veckan var hemsk. Eller när han låg ute och jobbade. Inte roligt!!!! Vill vara så nära så våra varma kroppar rör varandra. Då är jag nöjd. Och jag tror att älsklingen vet att jag vill ha det så.
Så jag röstar för att ha sin partner nära( men älsklingen och jag går ju inte varandra på nerverna, eller jag hoppas att älsklingen säger till om jag skulle göra det för det vill jag verkligen inte. Vill ju leva med honom resten av mitt liv. Ingen annan bara han och jag!!!)

Den perfekta partnen

Det är lite kul för att på vår etik lektion har vi nu börjat att prata om kärlek och man kommer då direkt in på den perfekta partnern. Det är riktigt svårt att komma på 10 egenskaper som man vill att sin drömpartner ska ha. Menar man kan ju säga rätt så fort att man vill att den ska vara snygg, sexig osv. Men det är svårt att lista egenskaper. Men jag tror att jag har kommit på tio stycken egenskaper som jag tycker är viktiga( vår läxa till denna vecka) Och det ända jag behövde göra var att tänka på hur älsklingen är mot mig, och kanske små saker som man vill att han ska bli bättre på. Så när man tänker på sin egna partner så var det inte så svårt men jag kan tänka mig att det kan vara svårt som singel att lista massor av egenskaper. Skriver lite under listan, uppfyller älsklingen mina dröm egenskaper eller inte???
Tio viktiga egenskaper oss dröm partnern( alla är lika viktiga för mig så de står inte i ordning)
1.    Snäll
2.    Omtänksam
3.    Vara sig själv
4.    gullig i sitt sett att vara
5.    generös
6.    öppen
7.    social
8.    humor
9.    glad
10.  säker på sig själv

1.Han är otroligt snäll mot mig hela tiden så på den fronten kan man inte klaga. Han kan bara retas ibland men det gör han med kärlek hoppas jag.

2. Man kan inte klaga på att han inte är omtänksam han tar alltid mig först och det känns hur skönt som helst. Jag menar man känner sig alltid lite extra älskad när den man älskar väljer bort något annat för att prioritera en själv. Mycket underbar känsla i kroppen. 

3. Okej jag tror att älsklingen är sig själv eftersom han är lite knasig hela tiden. Och han är helt annorlunda när han är med mig så jag antar att han är mer sig själv när han är med mig. Eller jag hoppas det. Men det känns som det. Och jag kan säga att jag är lugnt mig själv med älsklingen. Bara han som vet hur jag är på riktigt. 
4. Det är han alltid. Mer behöver jag inte säga .Han är verkligen bäst. Älskar honom så sjukt mycket
 
5. Har man något och klaga hos älsklingen så är det inte att han inte är generös: Han bjuder mig alltid och han blir nästan arg när jag vill bjuda. Så han är den generösaste killen som jag känner. Och tänk vilken underbar tur jag har som har fått den bästa av dem alla. 

6. Han är väl öppen men det här är väl en av punkterna som jag skulle vilja jobba mer med. Han säger inte alltid som han känner och ibland så får man gissa hur han känner om han är ledsen eller glad. Men jag antar att alla killar är så för mamma säger att pappa är lika dant. ( Och ska väl inte klaga för jag har svårt att vara öppen med, tycker det är as svårt att säga som man tycker ju!!!)

7. Han är kanske lite väl social ibland. Man kan inte åka ner till Ica utan att någon hälsar på honom och ska utbytta några ord. Vi kunde inte ens åka till Gotland utan att inte stöta på en människa som älsklingen kände. Men jag antar att det är bra att han är social för jag kan ju inte påstå att jag är det^^

8. Det har väl han enligt sig själv, han tycker det är svin kul att reta mig hela tiden. Men han är lite smått sharmig när han gör det så jag antar att jag tycker att det är kul. Men ibland kan det nog bli för mycket när man inte är på humör för det. Men det är ju roligast att retas då? 

9. Han är alltid så himla glad. Har bara sett honom ledsen några gånger. Och det är riktigt skönt att ha en glad pojkvän. Och ska jag erkänna så är jag lite rädd för älsklingen när han är arg. Så får väl se till att ha honom glad i resten av hans och mitt liv. 


10.   Här brister det rätt så mycket. Men jag älskar älsklingen ändå. Jag vill bara att han ska inse att han är bra som han är. Att jag älskar honom precis som han är. Han har ju fått mig att inse att jag duger som jag är. Och jag har blivit mycket säkrare på mig själv. Och jag vill att han ska få samma känsla i magen som jag med har.

Njut av läsningen alla mina läsare!

Att ha en dålig dag

Just nu känner jag mig såhär inuti mig!!!

Jag börjar detta inlägg med att säga att jag har haft en sjukt dålig dag och egentligen så vet jag inte varför. Har inte gjort något speciellt. Men har varit as sur hela dagen. Inte så kul för dem i min omgivning kanske men det händer ibland att jag är hur tjurig som helst men egentligen så vet jag inte direkt varför?? Man bara har sådana dagar ibland. Och jag kan tänka mig att det är något med tonåren att göra. Det är liksom inte meningen att man ska vara arg och putt men man bara blir det ändå. Förlåt alla i min närhet men det är bara att stå ut med sig själv i alla fall. Önskar bara att jag kunde sluta ha mina pms utbrott ibland. Men det är väl så det är att vara tonåring??? Man ska kanske vara lite tjurig ibland. Men just nu sitter jag och väntar på att min underbara älskling ska komma. Äta lite köp mat och kanske köpa lite godis (för sista gången som jag typ alltid säger varje söndag, men idag känner jag att jag inte orkar bry mig) Snälla älskling kom jag känner att jag måste ha någon som kommer och muntrar upp mig lite. Det är helt sjukt han har varit borta i två timmar och jag saknar honom så sjukt mycket. Vill vara hos honom jämnt:) kom nu älskling:<3

Att bjuda eller att bli bjuden

man kanske ska räkna med när man bakar och lagar mat åt sin partner med för det är ju lika viktigt^^

Okej jag tycker det här kanske är en rätt så stor fråga om man frågar mig. Kanske ni inte tycker vilka ni nu är där ute i världen. Men jag tycker i alla fall att det här är en stor fråga bara för att det är lite olika i olika länder/kulturer. Men jag tycker att kristendomen/Sverige har ett rätt så rättvist system. Jag kan nog inte säga något par som jag vet där bara killen betalar. Så ska det ju kanske inte vara ( även fast älsklingen betalar mest, men jag försöker att bjuda så mycket jag kan på min lilla ekonomi jag har) Men jag kan bjuda på mat och sådant när man är ute och äter. Och jag tycker att det ska vara så. Det ska inte bara vara älsklingen som betalar. Då känns det ju som att man är tillsammans med honom för att han har jobb och körkort osv. Ja tror att ni fattar principen som jag vill ha fram. Men man kanske ska säga tydligt att jag inte är tillsammans med älsklingen för att han har jobb osv. Jag är ju faktiskt tillsammans med älsklingen för att jag älskar honom. Och jag hoppas att han vet det. Men kan ni inte hålla med om det själv att det är lite snålt av en tjej att aldrig bjuda sin pojkvän. Jag tycker att det ska vara rättvist i ett förhållande om precis allt. Eller håller ni inte med. Man jag kan ju säga själv att jag tycker hellre om att bli bjuden än att bjuda bara för att det är en sådan mysig känsla. Men jag bjuder gärna min älsklingen på massor av saker med^^
Oj vilket flummigt inlägg men jag skulle skriva att man ska bli bjuden och man ska bjuda tillbaka. Då lever man i ett rättvist förhållande!!!

Prova på veckor och snorungar på gymmet

bilden har väl inget att göra med texten men jag tyckte den var så himla söt, och jag kände att man kunde behöva något uppiggande efter mitt lilla inlägg

Okej börjar jag nästan alla min inlägg med känns det som. Men det kan vara för att det är en tanke som jag vill få ur mig. Så ni får nog stå ut med det ett tag till tills jag kommer på något annat att börja mina inlägg med. Är svårt att komma på en början måste jag säga. Men nu ska jag komma till det som jag skulle skriva om. Jag tränar ju en hel del. Så mycket som jag bara orkar och hinner( ca 5 gånger i veckan brukar det sluta på). Men något som jag verkligen hatar när man är på gymmet är när det är massor av snorungar på gymmet som bara går omkring och tror att de är så himla snygga och allt. Jag blir näst intill galen på det. Man blir så sjukt irriterad. Kanske inte något att bli irriterad över men det blir jag kan jag ju säga. Har aldrig riktigt fattat varför man ska åka ner och träna om man inte blir svettig( okej jag kan förstå äldre som tränar för att hålla sig igång och de som har olika rehab) men annars är det för mig helt o förståeligt. Men det kanske inte är mitt problem men det är liksom sådant som stör mig lite gran^^ Sen har vi ju det där med att det har varit prova på veckor på gymmet. Då kommer alla som aldrig skulle sätta sin fot på ett gym bara för att det är grattis. Alltid propp fullt med folk, trångt och äckligt. Och dess utom så tränar inte ens hälften, de ska bara vara där nere för att det ska se bra ut. Inte okej. Sen kan jag ju inte säga att jag kör så hårt men jag kör ändå tills jag blir trött och jag är svett när jag går till omklädningsrummet och jag anser att det är det viktiga. Men nu kanske jag ska sluta och klaga på och tänka på vad jag gör. Men det är bara det att jag tycker inte om att ha o motiverade människor runt omkring mig. Det tar krafterna ur mig även fast jag inte pratar med dem, de försvinner av att bara lyssna på dem.

Men jag måste bara kommentera själv innan jag publicerar det här inlägget. Att jag har inte tjatat en ända gång på att älsklingen ska följa med på prova på veckorna( även fast jag alltid vill att han ska följa med) tycker att han ska vara riktigt stolt och glad över mig. Måste säga att det är rätt så tråkigt att träna själv. Skulle vara mycket roligare att träna med någon men man får väl stå ut tills det är någon som kommer på att de vill börja träna med mig^^

Drömen om att flytta hemifrån

saker som jag inte kommer att köpa direkt men som jag ändå vill ha någon gång i livet. Saker att önska sig vill säga^^

Saker som måste finnas i mitt kök

De här tv rums möblerna skulle passa mig perfekt, hoppas bara älsklingen tycker lika dant

Kom och tänka på en sak att det är nog mest saker i köket bara att de är mycket mindre

Ett dubbeltäcke är ett måste, och måste madrasser vara så sjukt dyra?

Alla tonåringar har väl en dröm min just nu är att fylla arton( så att jag kan få lite extra jobb och mitt körkort) och självklart flytta hemifrån. Vem vill det inte. Sedan tycker jag att jag har en riktigt bra familj. Så jag vill inte flytta ifrån dem för att de är jobbiga eller något sådant. Jag vill bara flytta hemifrån för jag vill börja mitt liv med älsklingen på riktigt. Jag vill att vi ska bilda vår egna lilla familj. För när man flyttar hemifrån så tycker jag att det blir som att man bildar en liten mini familj även fast man kanske inte riktigt är det än. Men det blir att man hinner att umgås mer med varandra och man har tid för andra saker lite mer skulle jag kunna tänka mig. Men det är ju bara vad jag tror. Men jag längtar så sjukt mycket till nästa år när älsklingen troligtvis ska flytta hemifrån. Hoppas verkligen att han vill att jag ska flytta med även fast jag inte kan betala något. Jag skulle verkligen vilja flytta nu. Så att man kan göra saker bara vi tillsammans. Det är nog det som lockar mest för mig eftersom man får göra allt tillsammans men ifred. Ingen som kommer in i köket när man lagar mat tillsammans. Det är ingen som man ska laga mat till när ingen vuxen är hemma osv. Jag tror att ni fattar principen. Sen är väl älsklingen och jag inte alltid så över rens om hur det ska se ut. Men jag har i alla fall en dröm om hur det ska se ut. Sen får jag väl ändra mig lite för vet att älsklingen inte alltid kommer att vara så nöjd med mina val. Men jag hoppas att vi kan kompromissa så att båda kommer att trivas.
Ni kan få en lite grundlig genomgång av hur jag skulle vilja att vår lägenhet skulle se ut

Hallen: Kanske inte det man lägger pengar på direkt när man flyttar in men jag lovar att jag vill ha det fint där med. Vill ha en vit hal så att det är ljust när man kommer in. Någon spegel, klädhängare och skoställ. Men nu till det viktiga. Där det får plats ska jag hänga upp svarta tavelramar så att älsklingen och jag kan sätta in kort på olika saker som vi gör. Åh hallen kommer att vara super mysig. Och så måste det vara någon bra lampa i hallen med. Dock vet jag inte vad än. Kan ju älsklingen få bestämma. Vet i alla fall att klädhängaren och sko stället ska vara mörkt så att det bryter av lite.

Toa: Är väl inte så mycket att säga. Kommer ju typ bli lite små korgar för att hålla i ordning på mina saker. Någon kopp till tandborsten, tvätt korg och sådant nödvändigt. Men jag vill att mitt badrum ska gå i en blå ton. Handdukar, mattor osv.

Köket: Jag vill ha ett relativt ljust kök, men inte vit. Med en väldigt stilren lampa över bordet. Där bordet är mörkt det med. Sedan vill man väl ha någon blomma i fönstret osv. Men jag vill att mina redskap ska ligga och vara i ordning och det ska vara mycket färg och inte bara en. Och jag antar att om jag ska välja en färg så kommer jag att välja svart bara för att det passar till allt. Något som jag tror att älsklingen kommer att köpa rätt så omgående är nog en liten diskmaskin så att man slipper att diska. Det är ingen av oss som är så haj på det.

Tv rummet: Är egentligen inte mitt rum( köket mitt, älsklingen tv-rummet) Men jag skulle vilja ha en lite mer i tapet väg. Någon fondväg av något slag. Men inte för mycket mönster och gärna en lite mörkare. Då jag vill ha de andra ( tre eller två) vägarna i någon ljusare färg. Dock inte vitt för det känns lite för svartvitt i lägenheten då. Sen vill jag ha mörka möbler. En stor soffa som matchas med en gigantisk tv. Lite vitrinskåp så att man kan ställa upp lite prydnads saker. Och så vill jag ha med mitt skrivbord även fast det kanske inte är så kul så är det skönt att sitta vid och jag tycker att det är riktigt snyggt för att vara ett skrivbord och mycket rymligt. Och så kan det vara skönt att ha en datahörna så att man kan ha alla data saker där och alla räkningar och sådant. Ja ni fattar principen.

Sovrummet: Ska kunna gå att mörklägga så det blir kolsvart. En lite mörkare fondväg då jag vill ha tre mörkröda väggar runt. Lite sängbord som ska vara bredvid sängen. Sägen står självklart placerad mot fondvägen. Och mitt i mot så ska det stå en byrå med lite lyktor och sådant som bringar lite mys pys stämning över hela rummet. Och gärna en stor kanvas tavla på oss två övre i svart vitt.

Så är ser väl min drömlägenhet ut. Jag hoppas bara att älsklingen håller med lite i alla fall. Jag kan offra vissa saker att inte ha med, men en del saker måste jag faktiskt få ha med. Här över ser ni lite saker som jag skulle vilja ha i vår lägenhet. Dock är det bara att börja spara eftersom allt går på runt 42 000kr. Så nu ska jag snåla snåla snåla. Om det inte är saker till älsklingen^^ Så ni kanske förstår att jag längtar lite till nästa vår/sommar.

Att vara kär

Att vara kär är det bästa som finns. Det bara bubblar i hela magen och man är alldeles varm i hela kroppen. Och det bästa av allt är att man alltid får massor av fjärilar i magen när man tänker och är med älsklingen. Det är verkligen den bästa känslan som finns även fast jag inte riktigt kan säga vart den kommer ifrån. Men ni förstår säkert vad jag menar. Jag menar alla vuxna har väl varit kära någon gång, även fast man kanske inte är det just nu i läsande stund. Men förhoppningsvis så har man redan hittat den man vill leva hela sitt liv med. Om inte så har jag redan gjort det. Känns skönt att veta att man har något säkert i ens framtid. Annars kan jag väl inte säga att det inte är så mycket annat som är säkert i min fritid. Men det som är bäst med att vara kär är att man får alltid lika mycket tillbaka och lite till tycker jag. Det är i alla fall så i mitt fall. Jag skulle vilja visa älsklingen hur mycket han betyder för mig. Därför ska jag nu på lördag ta med honom in och äta på Plaza eller någon sådan restaurang och så ska jag bjuda honom på bio och godis. Jag känner att han är värd det. För han fattar inte hur mycket han betyder för mig. Och förhoppningsvis så tar vi bussen( mycket mysigare för då kan man sitta och hålla om varandra+ att nu kostar det ju inget när mamma och pappa har busskort, och älsklingen kanske vill ha någon öl eller något) Men jag känner bara att jag ska bjuda med honom på det bara för att han är världens bästa älskling. Jag menar han är värd precis allt för mig och har bestämt mig för att vissa det mer det här året och det kan ju vara riktigt kul att hitta på något tillsammans istället för att bara få saker. Eller så känner i alla fall jag. Men det kan ju bara vara jag. Men vet att min lördag är full bokad för då ska jag bara tillbringa tid med älsklingen. Åhhhh vad jag älskar honom. Det är ju sjukt stört. Och det bästa av allt är att jag vet att jag kommer bara att älska honom i hela mitt liv. Det är bara han som finns i mitt hjärta. Älskar dig Marcus och jag hoppas att du vet det!!!!

Gåvor

älskar att få massor av presenter och överraskningar

Gåvor kanske man inte säger idag, eller gör man det? Man kanske skulle ha skrivit presenter? Men jag ska inte diskutera vad man ska säga om det heter gåvor eller presenter.  Nu kommer vi till det viktiga. Om man är tillsammans med någon så vill man ju gärna ge fina presenter vid födelsedag och julklapp. En del tycker att det måste vara massor av dyra saker för flera tusen. Men för mig så tycker inte jag att det är priset på grejen som räknas. Bara att det är något som älsklingen köpt speciellt till mig så betyder det ju mer. Och hellre att man får något fint under andra delar av året. Spelar ingen roll om det är godis eller om det är en mössa. Jag vill bara säga att det är mer värt att bli överraskad fler gånger om året än att få svindyra presenter vid olika högtider. Förstår ni vad jag menar. Jag åker hellre iväg med älsklingen någonstans än att ex få en ny telefon. Så jag hissar överraskningar och det hoppas jag att älsklingen vet. För jag bara älskar att bli överraskad. Spelar ingen roll om det är blommor och choklad eller om det är ett kläddes plagg. Hihi hur kan man inte älska överrakningar^^

Att vara ensam

Det är jag och älsklingen för alltid. Vad som än händer så kommer det att vara vi!!

Okej nu sitter man här ensam. Det var hur länge sedan som jag satt i min säng utan att någon var med mig. Menar jag har sovit alla dagar på mitt lov med älsklingen. Okej en sov jag med min lilla kusin Alva. Så jag har inte varit själv på hela mitt lov. En del säger åh vad jobbigt. Men jag säger åh vad skönt att alltid vara med någon. Speciellt älsklingen. Jag känner mig just nu väldigt tom ensam och övergiven. Känns som att halva jag saknas. Typ som att halva jag har rest iväg till bättre tider. Även fast jag vet att det tar max 30 minuter att gå så känns det helt hopplöst att sitta här. Men det kanske är bra att vara ifrån varandra lite ibland med( inte för att jag tycker om det) men man kanske inser mer att man älskar varandra och att man vill ha varandra runt omkring sig hela tiden. Okej mamma det där lät inte sådär jätte bra nu när jag skrev det, men när du sa det så förstod jag vad du menade. Jag förstår att älsklingen betyder sjukt mycket för mig. För att nu sitter jag och nästan halvt tjuter bara för att jag saknar honom så himla mycket. Längtar så sjukt mycket tills vi flyttar hemifrån och alltid kommer att kunna vara tillsammans. Kommer vara som att en dröm går i uppfyllelse. Bara ungefär 1 år kvar om älsklingen kan hålla ut( det kommer ett inlägg om det här lite senare i bloggen håller på att fixa och trixa med det just nu^^)  Jajja jag kände att jag bara behövde skriva av mig lite i min ensamhet och eftersom jag inte har skrivit något i helgen så tänkte jag att det var bara att skriva lite så att ni vet att jag lever:)

Nummer ett i mitt liv

älsklingen på hans student vecka

 

åh vad jag älskar dig och det kommer jag alltid göra!!!!

Ni kan ju bara gissa vem det är. Precis min underbara älskling såklart. Men jag ska passa på att säga att hela min släkt betyder mycket för mig. Men just nu betyder bara älsklingen lite mer än alla andra. Kanske är rätt förståeligt eftersom vi är tillsammans och allt. Jag menar man väljer ju inte sin släkt men man väljer ju sin partner. Så jag kan tycka att när man är så pass seriösa som älsklingen och jag är( och att man har varit tillsammans ett tag) då kanske det inte är så konstigt. Hahaha ni måste ju ha känt lika dant någon gång så det kan ju inte vara så konstigt från eran syn vinkel heller.

Jag ska i alla fall försöka att förklara för er hur mycket Marcus betyder för mig. Det är svårt att sätta ord på de känslor jag har för Marcus men jag ska ändå försöka.
Han är den personen som förstår mig precis som jag är. Han har aldrig några krav på mig utan blir bara mer och mer stolt över mig vad jag än gör. Det är det som är så himla underbart att vara tillsammans med älsklingen. Jag vet att han älskar mig bara för att jag är jag. Och han bryr sig inte om jag går upp i vikt( men väldigt mycket när jag har gått ner för mycket, som jag gjorde kanske i somras) han ser till att man inte blir allt för ledsen när man inte lyckas så bra som man hade tänkt sig. Han får en att känna sig lyckad i alla fall även fast man inte är bäst på allt. Är man ledsen så kan jag meddela er föräldrar att det är knappast ni som gör mig glad igen( okej det finns stunder som bara ni gör oss glada) men era frågor om vad som har hänt osv blir bara lite för mycket. Man blir nästan mer ledsen arg eller vad man nu är när man ska försöka att förklara hur det ligger till. Det kanske ni förstår för att ju mer man tänker på det ju ledsnare blir man ju. Så bäst är att bara trösta även fast man kanske inte vet vad det är just då. Jag lovar att man berättar det om det är något viktigt som man vill att ni ska veta. Ibland kan man ju bara gråta för att man har brutit en nagel eller vad som, men ni fattar principen. Och jag tror den ändå som bara tröstar mig utan att ställa massor av frågor om vad det är, om jag mår dåligt osv är älsklingen. Okej han frågar ibland när man är jätte ledsen men det kan väl kanske vara okej om man bara fortsätter och fortsätter att gråta. Men det var inte det är jag skulle prata om. Jag ville väl mest slänga in ett inlägg och vissa att älsklingen är nummer ett i mitt liv. Det är alltid han som kommer att komma först när det gäller mina val i livet. Hoppas att vi går samma väg för alltid.

Förhållande eller Singel?

Jag och min underbara älskling, älskar dig sjukt mycket!!! Hoppas du vet det min underbara älskling

Okej det här är väl en väldigt het diskussion hemma bland alla tonårsföräldrar kan jag tänka mig. Jag har aldrig riktigt hört av mamma och pappa något om det här. De har aldrig sagt till mig något specielt om killar( kan vara för att jag var mer kille än tjej när jag var liten) har alltid varit att köra sitt egna rejs. Inget tjat om att man måste använda kondom osv. Rätt skönt faktiskt. Tror ändå att man snappar upp lite från filmer och sådant som man kollar på. Menar deras mammor säger ju till dem allt som man inte får göra.( använd kondom, följ inte med någon du inte vet vem det är, drick inte för mycket, gå aldrig ensam, ja ni fattar)
Men nu ska jag inte babbla om det kanske för det är inte det jag tänkte skriva om. Jag tänkte att skriva lite saker om att vara i förhållande och hur det var att vara singel.

Hur det var att vara singel kanske är lite svårt att beskriva just nu eftersom jag inte har varit det på 1½ år. Men jag ska försöka att komma på lite saker. 
Positivt

• Du är inte så bunden till någon utan kan göra precis vad du vill när du vill. 
• Du behöver aldrig ha dåligt samvete över saker man gör
• Du har mer egen tid 

Jag kan faktiskt inte komma på några fler saker. Antar att det inte finns så bra saker med att vara singel^^
Negativt 

• Man måste sova själv
• Man har ingen som känner en under skinet
• Man har ingen att dela precis allt med
• Inget mys

Jag känner att det är mer men då skulle ni ju ha somnat av att läsa min lista.

Att vara tillsammans med någon( älsklingen)
Positivt

• Du är aldrig ensam
• Alltid någon att prata med
• Du har någon som verkligen älskar dig för den du är 
• Mycket mys ;)
• Behöver inte sova ensam
• Och man har alltid någon som bryr sig om en
• Att alltid ha en famn att krypa upp i
• Ha någon som alltid tröstar en 
• Att alltid få massor av uppmärksamhet (älskar när älsklingen ger mig massor av uppmärksamhet)

 Om vi säger såhär så kan man göra den här listan lång. Men de här är de bästa sakerna!
Negativt 

• Man får lite dåligt samvete över att göra vissa saker som man vet att sin partner inte gillar
• Man har väl inte lika mycket ensam tid, men det är inget jag klagar på
• Inte lika mycket tid till att plugga och göra sådana måste saker

Ja det är väl lite av mina positiva och negativa saker med att vara singel och vara tillsammans med någon. Summa kardemumma så är det såklart bäst att vara tillsammans med någon. Och jag har haft turen att få älsklingen som min pojkvän och som min man (i hela mitt liv hoppas jag att det är vi:)
Men nu vet ni lite som är bra och dåligt med de olika sakerna. Tänk på att stötta er tonåringar i alla situationer. Den här kan även vara svår att gå igenom så stå på era barns sida^^

Undrar vad som hände igår

Vad man kan vara bra:)

Nej jag kan säga er att det är inte så illa som det låter. Ni tror säkert att jag supit huvudet av mig vaknat i någons säng som jag inte har någon aning om vems den är. Men nej då så är det inte. + att en sådan flicka är jag inte. Hoppas att ni har förstått det när ni har läst de få inläggen som har kommit upp ännu. Nej jag syftade såklart på att jag inte uppdaterade något igår. Men jag hade ingen lust, ingen inspiration eller något. Så jag struntade i det, och istället för att sitta och grubbla på vad jag skulle ta och skriva så ville jag faktiskt umgås med min underbara älskling. Han mår ju inte sådär jätte bra men han jobbar ändå( känns väldigt skönt att han gör det för då vet jag att han kommer göra det sen med när vi har flyttat hemifrån och när man ska bilda familj osv. Ja ni har nog fattat principen) Så ville bara ta en myskväll med honom. Även fast den inte varade så länge eftersom vi inte kom hem så tidigt. Blev att prova en cupcake som jag hade gjort på dagen och äta några små bitar av choklad. Helt underbart. Så ni kanske fattar att jag inte uppdaterade något igår. Ville bara ligga ner myst under täcket med min älskling. Men ska försöka komma på ett intressant inlägg tills ikväll. Undra vad jag ska skriva? Hej så länge!

Att nästan alltid vara missnöjd

Man måste unna sig saker i livet med, liten som stor

Okej det är inte alltid lätt att vara tonåring. Man vet inte riktigt vart man ska sätta gränsen för hur hårt man ska pressa sig. Man blir alltid missnöjd om man inte är bäst. Man får ångest när man känner att man kunde ha gjort bättre. Jag har precis genomgått en period i mitt liv där allt bestod av att vara bäst, smalast osv. Inget jag har mått sådär as bra av. Eller rättare sagt jag har mått sjukt dåligt över det. Och det är inte riktigt vad man vill som tonåring tror jag inte eftersom det är ju nu man har sina fria år att göra precis vad man vill, testa på allt man någonsin skulle vilja testa på för sen kommer man ju in i vuxen världen och då kommer ansvaret på ens axlar och man måste verkligen passa sig för att göra något fel. Men det är tur att det är några år kvar. Men jag kan bara säga till er tonårsföräldrar( eller rättare sagt så kan jag väl säga till alla föräldrar) att man ska inte vara för hård när det gäller skola, sporter osv. Av någon konstig anledning så har föräldrar större krav på tjejer än vad de har på killar( inte okej, men det är bra man lär sig hur man vill forma sitt liv och lär sig saker på vägen). Som tjej ska man klara av skolan med högsta betyg, man ska klara av allt hushållsarbete typ som att diska laga mat städa och jag vad det nu innebär, man har större krav på att man inte får dricka för att det kan hända något( visst det kan det, men inte om vi blir lärda att vara försiktiga), det är inte bara att välja sin pojkvän vem man nu önskar att ha. Utan då måste han bli godkänd av hela feta släkten, det pratas om honom hela tiden när man har släkt kalas, och alla undrar om han verkligen är så bra. Som tur var är min älskling redan godkänd av hela släkten. Känns riktigt bra sådär. Medens en kille kan komma hem med 7 olika tjejer på en vecka utan att någon bryr sig. Undrar hur det kan komma sig?

Nej men nu ska jag väl komma till vad jag skulle ha sagt i detta inlägg. Jag vill bara säga att ni som föräldrar måste stötta och alltid säga att man är duktig, ser bra ut eller vad det nu kan vara som ert barn tycker är jobbigt i just denna stund. Jag vet hur det är att vara missnöjd med det mesta och jag vill inte att era barn ska få genom gå en period som jag har gjort. Har tyckt att jag är för tjock( slutade att äta, hade godisförbud, vägde mig varje dag o skrev upp vad jag åt), ångest över skolan som bara blir svårare och svårare men jag vill ändå klara högsta betyg i så många ämnen som möjligt. Nu har jag sänkt mina mål menar finns det någon mening med att få högsta betyg om jag ändå är så trött på att läsa att jag inte vill se en bok mer( menar man måste ju ändå läsa vidare sen). Så jag tycker att ni föräldrar ska vissa att ni inte har så stora krav utan att ni är nöjda med dem precis som de är. Lovar att det hjälper för när jag pratade med mamma och pappa om att jag hade press över allt så har de börjat stötta mig mer( min pojkvän har gjort det under hela färden, kom ihåg att det är lättare att prata med kompisar/partners än vad det är med er. Ställ frågor och var intresserade även fast era barn bara säger mmmm. Då vet vi att ni bryr er ändå) och det har verkligen hjälpt mig igenom väldigt mycket som har snurrat runt i mitt huvud. Så kom ihåg ni måste berömma era barn massor och se till att de unnar sig något de tycker är roligt eller gott. ( Se även till att ta hand om er med, man måste unna sig något gott ibland liten som stor^^)

Alkohol och ungdomar

Party hela natten lång med alkohol och allt som fest innebär!

Nyår kan jag tro är föräldrars värsta mardröm. Släppa iväg sina små barn( som kanske inte alltid är så små) ut i den stora världen. Alla ungdomar är inte lika dana, alla vill inte ha alkohol på en fest för att ha kul. Men som alla föräldrar redan känner till så är det ju överlag de flesta ungdomar som vill ha med sig alkoholen på fester. Jag kan väl själv känna att man inte behöver dricka alkohol( och jag har den åsikten och jag är 17 kom ihåg det) men ibland kan det vara kul, inte för att man ska halsa allt men som igår så körde vi spelet som man gör i Amerikanska filmer, då man kastar en pingisboll och så ska det träffa det andra lagets glas. Träffar den i glaset så måste motståndarna dicka upp det. Och då kanske det är lite tråkigt om man inte dricker( så jag fick i mig max 2 cider igår sammanlagt) menar då förstör man ju liksom spelet. Det är ju liksom det spelet går ut på.
Så jag tycker att man inte ska vara sträng mot sina barn. Okej det är kanske när barnen har blivit 16-17 år. Då anser jag att man är mogen nog att ta hand om vad man gör och alla konikvenser. Men sen kan jag tycka att man ska verkligen skälla ut sina barn om man kommer på att de dricker innan de är 16-17 år. ( och vi ska inte prata om vad jag tycker om rökning och snusning, nästan tillåtet att döda sina barn då) Men jag tycker mamma och pappa gör precis rätt som säger att jag får dricka bara att jag aldrig går själv och aldrig blir så full så att jag inte vet vad jag gör( + inga fester där jag inte känner personerna som kommer). Tycker det är en bra deal med mamma och pappa. Så alla tonårsföräldrar kom ihåg att släppa lite på kopplet men att korta upp det om det går fel( men inte för länge) våga släppa ut kopplet igen så att era tonåringar inte dicker alkohol bara för att trotsa er. Och kom ihåg en sak, det spelar ingen roll hur gammal man är man kan ändå få tag på alkohol på något sätt bara för att det är ju alltid någon som känner någon äldre och så fortsätter det ju. Så ha ett vakande öga över era små förvirrade tonåringar. Det är nog mitt största tips. Men stryp dem inte med kopplet utan våga släppa lite på det med!!!!
Kom ihåg att ni med suttit i denna här situvationen och velat göra precis allt ni ville. Försök komma ihåg den tonårskänslan och handla efter den( och straffa inte erat barn för något som ni gjorde när ni var i deras ålder)